En del av konstprojektet som David Sjöqvist ställer ut i Trollhättans konsthall består av ett traditionellt fotoalbum. Genom att placera albumet offentligt på Konsthallen vill han att skapa funderingar och diskussioner om vårt sätt att dela med oss av våra "privata" bilder på Internet.Med Internettjänster så som facebook och bilddagboken mm. delar vi med oss av bilder på ett sätt som inte var möjligt förut. På Internetcommunityt facebook är det fullt möjligt att råka stöta på din grannes fotoalbum. Ett fotoalbum som fram tills nu bara hade gått att se om du var bjuden dit och att grannen visade den för dig. Nu behöver du inte känna grannen så väl, du behöver inte känna grannen alls. Bilderna finns där på Internet för princip alla att beskåda. Man kan självklart välja olika inställningar som gör att åtkomsten blir mindre men har du väl lagt upp en bild finns den där i cyberrymden. Vanligtvis väljer man att vänner och vänners vänner på t.ex. facebook får ta del av bilderna. I ett nätverk som detta blir det snabbt väldigt många som kan ta del av dem. Dessutom kan du "tagga" bilden. Det betyder att man talar om vem som är i bilden. Detta blir också kopplat till dennes facebookprofil. Sen är det också fritt fram för ens vänner att kommentera i direkt anslutning till bilden.
Någonstans har vi ett behov av att visa upp våra bilder och nyfiket titta på andras bilder som en del i vårt identitetsskapande. Vad känner du för bilddelningen som sker på Internet?
Tankar kring vad som händer när en bild blir tillgänlig för alla skriver jag om i föregående inlägg om ettor och nollor.


